← Takaisin blogiin

Fru Musicas hus

Helsingfors Konservatoriums eget hus var efterlängtat. Pressen följde noga slutförandet.

Konsertsalen

”Det hett efterlängtade konservatoriehuset har äntligen kommit till vår huvudstad.”

  • Uusi Suomi 20.6.1929

Helsingfors Konservatoriums eget hus var efterlängtat. Arkitekten och arkitekturkritikern Gustaf Strengell kallade byggnaden för Fru Musicas hus. Pressen följd från början noggrant planeringen och byggandet. Iltalehti publicerade den 5 mars 1929 en bild på det ställe där den blivande konservatoriebyggnaden skulle stå. Bildtexten berättar hur ”Helsingfors stads gatubyggnadsavdelning just nu utför sprängningsarbetet för den nya konservatoriebyggnaden på Ainogatan och Riksdagsgatan.”

Den framtida byggnaden presenterades redan i planeringsskedet. Uusi Suomi skrev den 7 april 1929 att ”arkitekt Eino Forsman, som utarbetar ritningarna för konservatoriebyggnaden, på önskan av Konservatoriets styrelse har ändrat planritningen för konsertsalen så att salen får 900 platser i stället för de ursprungligen planerade 700.” Slutligen fick salen 805 platser.

Slutligen kunde Helsingin Sanomat den 3 november 1929 rapportera att ”huvudritningarna för Helsingfors Konservatoriums nybyggnad nyss slutförts.”

Korridoren med byster som placerats här under 1960-talet.
Korridoren med byster som placerats här under 1960-talet. Konstuniversitetet/Sibelius-Akademins arkiv. Bild: Volker von Bonin.

Byggnaden togs i bruk i början av september 1931, och undervisningen inleddes i de nya lokalerna. Den nya byggnaden gavs mycket plats i tidningsspalterna. Den 14 september 1931 presenterade Helsingin Sanomat det excellenta nya lärosätet åtföljt av stora bilder: ”Helsingfors konservatorium har äntligen fått ett eget ställe i en ny byggnad som uppförts på Norra Järnvägsgatan. Förmedlat av vår fotografs kamera ges våra läsare en möjlighet att få en titt inuti detta vårt lärosäte för den mest högtstående musik. Den egentliga invigningsceremonin har beslutats att skjutas upp till nästa vår med anledning av konservatoriets 50-årsjubileum.”

Såväl pressens som allmänhetens intresse riktades främst till byggnadens offentliga del, särskilt konsertsalen, men också de vardagligare delarna av byggnaden uppmärksammades. Uusi Suomi berättar den 3 november 1929 om den särskilda uppmärksamhet som ägnats åt ljudisolering av byggnaden. ”Utöver ändamålsenlig placering av byggnaden, kommer ljudisolering även att skötas mellan rummen genom användning av de senaste, effektiva isoleringsmaterialen såväl i mellanväggar som kring parketter. Ljudisoleringen är ändock för en byggnad av detta slag kanske det viktigaste och mest vanskliga problemet.”

Konsertsalen och dess under många årtionden dominerande orgelfasad.
Konsertsalen och dess under många årtionden dominerande orgelfasad. Pressens och allmänhetens intresse riktade sig inledningsvis specifikt till byggnadens konsertsal. Konstuniversitetet/Sibelius-Akademins arkiv.

Menneisyyden muistia tulevaisuutta varten

Tässä blogissa Riku Hämäläinen kirjoittaa Taideyliopiston muistitietohankkeen vaiheista. Hankkeen tarkoituksena on kerätä entisten ja nykyisten opettajien, oppilaiden ja muun henkilökunnan muisteluita taideopetuksen historiasta, arjesta, toiminnasta, sattumuksista, jne. tulevaisuuden tutkimuksia varten. Filosofian tohtori, dosentti Riku Hämäläinen toimii Historiafoorumin yliopistotutkijana. Hän johtaa muistitietohanketta, johon kuuluu niin uuden aineiston kerääminen kuin jo olemassa olevan arkistomateriaalin saatavuuden parantaminen.

Uusimmat julkaisut

Seuraa blogia