← Takaisin blogiin
!

Blogi on arkistoitu eikä sitä enää päivitetä.

Hän­del­se­ri­ka byg­gar­be­ten

Byggfasen fortsatte snabbt trots mindre motgångar.

R-hus

”Stormen rev ned byggnadsställningarna.”

  • Hufvudstadsbladet 6.1.1931

Byggandet inleddes med sprängningsarbetet under sommaren 1929, även om de slutliga ritningarna ännu inte slutförts. Samtidigt började stiftelsens styrelse arbeta med att finna finansiering. Av de16 offerter som inkom, föll valet på Rakennustoimisto Rakentaja Oy som entreprenör för byggandet av konservatoriebyggnaden.

Den 18 oktober 1930 firades taklagsöl. ”Nu sitter konservatoriets kroppås på plats”, rapporterade Uusi Suomi följande dag. ”I denna tid av politiska virvelstormar inträffade i går en viss betydelsefull händelse, festen till ära av att ”harmonins tempel” fått sitt taklag uppfört, närmare bestämt glädjefesten för att Helsingfors Konservatoriums färdigställande närmar sig, en tid för te och kaffe i riksdagshusets närmaste granne i skydd av ett betongtak i en restaurang omgärdad av outsmyckade tegelväggar, vars möbler hitintill närmast bestod av byggnadsställningar och bland dem, ett bord dekorerat med läckerheter och blomster.”

På högtidsdagen presenterades den nya byggnaden först för Helsingfors Konservatoriums elever under ledning av professor Melartin. Tillställningen uppvaktades även av Finlands Vita Gardes musikkår. Därefter bjöds byggarbetarna på förfriskningar, och till klockan 16 hade stiftelsen bjudit in ”ca 150 närstående till Konservatoriet till nybyggnaden för att delta i en tebjudning och bekanta sig med byggnaden”. Vid denna tidpunkt gällde förbudslagen, och under tillställningar som ordnades bjöds det därför närmast på kaffe och te.

Konservatoriehuset under byggnad. Framför byggnaden syns den byggnadsställning som lossade i den hårda vinden och kollapsade på gatan den 4 januari 1931. Ingen skadades emellertid vid olyckan. I fönstren syns torkkaminernas rökkanaler.
Konservatoriehuset under byggnad. Framför byggnaden syns den byggnadsställning som lossade i den hårda vinden och kollapsade på gatan den 4 januari 1931. Ingen skadades emellertid vid olyckan. I fönstren syns
torkkaminernas rökkanaler. Museiverkets Bildsamlingar.
Närbild av den kollapsade byggnadsställningen.
Närbild av den kollapsade byggnadsställningen. Männen i vita byxor är ägarna till Arkadias konst- och inramningsaffär, som låg i byggnaden intill; till höger Väinö Linnonen och brevid honom Einari Soinila. Längst fram står Linnonens barn Pirkko (t.h.) och Pentti. Pirkko Linnonen studerade sedermera sång och piano vid Sibelius-Akademin. Pirkko Linnonen-Miettinens privata album.

Den 4 januari 1931 brakade byggnadsställningen ihop ända uppifrån och ner på sidan mot Norra Järnvägsgatan på grund av en hård vindby. Det var tur i oturen att ingen arbetade på ställningarna just då, och den enda som rört sig på gatan hann undan i tid, så inga personskador inträffade.

Bara ett par dagar senare höll dessutom en brand på att uppstå i byggnaden. Elden hade under kvällen börjat sprida sig från torkkaminerna ut i byggnadsavfallet. Branden hann ändå inte orsaka skador eftersom ”brandkåren kvickt släckte den med sin kolsyrespruta”.

I mars 1931 hörde styrelsen för det intilliggande bostadshuset av sig till stiftelsen för Konservatoriet på grund av rökolägenheter. De som bodde i grannhuset klagade på att rök från den nya byggnaden spred sig till dem och orsakade olägenhet. Problemet löste sig genom att skorstenarna på konservatoriebyggnaden höjdes.

Konservatoriehuset den 14 april 1931. Kollapsade byggnadsställningen har återmonterats och arbetet fortsätter ovanför huvudentrén.
Konservatoriehuset den 16 april 1931. Kollapsade byggnadsställningen har återmonterats och arbetet fortsätter ovanför huvudentrén. Museiverkets Bildsamlingar. Bild: Aarne Pietinen.

Menneisyyden muistia tulevaisuutta varten

Tässä blogissa Riku Hämäläinen kirjoittaa Taideyliopiston muistitietohankkeen vaiheista. Hankkeen tarkoituksena on kerätä entisten ja nykyisten opettajien, oppilaiden ja muun henkilökunnan muisteluita taideopetuksen historiasta, arjesta, toiminnasta, sattumuksista, jne. tulevaisuuden tutkimuksia varten. Filosofian tohtori, dosentti Riku Hämäläinen toimii Historiafoorumin yliopistotutkijana. Hän johtaa muistitietohanketta, johon kuuluu niin uuden aineiston kerääminen kuin jo olemassa olevan arkistomateriaalin saatavuuden parantaminen.

Uusimmat julkaisut

Seuraa blogia