Hela samhället var engagerat
Staten understödde bygget, men medel för inredningen måste sökas på annat håll.
”Kvinnlig kommitté ska främja inredningsarbetet.”
- Helsingin Sanomat 24.2.1931
Att få ett konservatoriehus var en gemensam sak för finländarna. Eftersom det inte handlade om ett affärsföretag utan om ett ”rent allmännyttigt lärosäte”, ansågs det vara fullt godtagbart att använda statliga medel för syftet. Också affärsföretag visade sitt stöd för projektet. Exempelvis donerade Weilin & Göös brevpapper och kuvert till den nygrundade stiftelsen.
Staten understödde bygget, men medel för inredningen måste sökas på annat håll. Donationer togs emot och lotterier ordnas. Tidningarna rapporterade om dessa och uppmuntrade rentav läsarna att delta i lotterierna. Den 17 oktober 1930 skrev Suomenmaa: ”I slutet av denna månad önskar stiftelsen för Konservatoriet kunna ’släppa ut’ sina i vissa avseende ovanliga lotter till försäljning och våga uttrycka den innerliga förhoppning, att varje musicerande kvinna och man i Finland ska bära sitt strå till stacken för byggandet av ett eget hus till Konservatoriet.”
Kvinnor ur olika kretsar i Helsingfors bjöds in till tebjudningar i Kämp för att bilda en kvinnlig kommitté som skulle hjälpa till med inredningen av det blivande huset. Uusi Suomi rapporterade om saken den 24 februari 1931: ”Direktionen för stiftelsen för konservatoriet hade i går ställt till med en tebjudning i Övre Kämp och bjudit in en grupp representativa damer från olika kretsar. Många hade hörsammat inbjudan. Professor Erkki Melartin och vicehäradshövdning A. H. Paloheimo önskade gästerna välkomna och alla kvinnor fick en egen bukett med tulpaner och narcisser. När alla hade satt sig till bords kring de små borden och fått en kopp kaffe eller te, spelades vacker musik. Fröken Maire Halava framförde ett par pianostycken och herr T. Ara sjöng några sånger.”
Stiftelsen och några andra aktörer såg till att det placerades konst i den nya byggnaden. Pengar samlades in i konservatoriets närmaste krets för införskaffning av skulptören Mauno Oittinens granitbyst av Jean Sibelius.
Menneisyyden muistia tulevaisuutta varten
Tässä blogissa Riku Hämäläinen kirjoittaa Taideyliopiston muistitietohankkeen vaiheista. Hankkeen tarkoituksena on kerätä entisten ja nykyisten opettajien, oppilaiden ja muun henkilökunnan muisteluita taideopetuksen historiasta, arjesta, toiminnasta, sattumuksista, jne. tulevaisuuden tutkimuksia varten. Filosofian tohtori, dosentti Riku Hämäläinen toimii Historiafoorumin yliopistotutkijana. Hän johtaa muistitietohanketta, johon kuuluu niin uuden aineiston kerääminen kuin jo olemassa olevan arkistomateriaalin saatavuuden parantaminen.
Uusimmat julkaisut
Seuraa blogia