← Takaisin blogiin

Med en konservatoriebyggnad som mål

År 1928 inrättades Stiftelsen för Helsingfors Konservatorium för att arbeta för en egen byggnad åt konservatoriet.

R-hus på kvällen

”Enbart en betande ko saknas i den här idyllen på Arkadia.”

  • Uusi Suomi 23.10.1931

Så här beskrev signaturen Terttu landskapen i Arkadia i stadsdelen Tölö, som i början av 1900-talet främst bestod av fritidsbebyggelse och arbetarbostäder. Den första detaljplanen för Tölö skapades redan 1883, men den fastställdes aldrig och området förblev sig likt.

Vid sekelskiftet organiserades en detaljplanetävling, och en detaljplan fastställdes 1906. Planen reviderades emellertid vid flera tillfällen, och områdets allmänna utseende gjordes mer tidsenligt med mindre jugendbetoning för att motsvara de klassicistiska ideal som kommit in i stadsplaneringen. Den slutgiltiga planändringen godkändes 1917. Sin egentliga nya riktning fick området i mitten av 1920-talet, när Arkadiabacken utsågs till plats för riksdagshuset. Arbetet med att bygga riksdagshuset inleddes 1926 och byggnaden stod färdig 1931.

Gammalt dokument
Helsingfors stadsfullmäktiges beslut av den 7 december 1927 att sälja en tomt på Norra Järnvägsgatan för konservatoriebyggnaden. Konstuniversitetet/Sibelius-Akademins arkiv.

Helsingfors konservatorium (fram till 1924 Helsingfors musikinstitut och från 1939 Sibelius-Akademin) hade länge saknat en egen byggnad, eftersom man ända sedan grundandet 1882 hade varit tvungen att hålla till i diverse olika lokaler på olika platser. Miljön kring riksdagshuset, som byggdes i slutet av 1920-talet, väntade fortfarande på att utvecklas. I december 1927 beslutade Helsingfors stadsfullmäktige att sälja den gräs- och busktäckta tomten nr. 9 på Norra Järnvägsgatan för en konservatoriebyggnad som ett led i de diskussioner som tidigare pågått inom konstkretsar gällande offentliga byggnadsprojekt i området. Villkoret var att tomten skulle bebyggas inom fem år.

År 1928 inrättades Stiftelsen för Helsingfors Konservatorium för att arbeta för en egen byggnad åt konservatoriet. Stiftelsen hade i uppdrag att skaffa finansiering för byggnaden och sedan ha hand om den. Republikens president Lauri Kristian Relander bestyrkte med sin underskrift stiftelsens stadgar den 1 december 1928. Enligt 1 § i stadgarna var stiftelsens ”syfte främst att sörja för byggandet av ett hus till konservatoriet och i framtiden hålla det i skick samt att därtill också på andra sätt verka för att utveckla och främja konservatoriet såtillvida att stiftelsens medel tillåter det.”

Flygbild av byggandet av riksdagshuset och dess miljö 1930. Nere på bilden syns konservatoriebyggnadens tomma tomt där berget sprängts.
Flygbild av byggandet av riksdagshuset och dess miljö 1930. Nere på bilden syns konservatoriebyggnadens tomma tomt där berget sprängts. Museiverkets Bildsamlingar, Journalistiska bildarkivet, Otava.

Menneisyyden muistia tulevaisuutta varten

Tässä blogissa Riku Hämäläinen kirjoittaa Taideyliopiston muistitietohankkeen vaiheista. Hankkeen tarkoituksena on kerätä entisten ja nykyisten opettajien, oppilaiden ja muun henkilökunnan muisteluita taideopetuksen historiasta, arjesta, toiminnasta, sattumuksista, jne. tulevaisuuden tutkimuksia varten. Filosofian tohtori, dosentti Riku Hämäläinen toimii Historiafoorumin yliopistotutkijana. Hän johtaa muistitietohanketta, johon kuuluu niin uuden aineiston kerääminen kuin jo olemassa olevan arkistomateriaalin saatavuuden parantaminen.

Uusimmat julkaisut

Seuraa blogia