← Takaisin blogiin
!

Blogi on arkistoitu eikä sitä enää päivitetä.

Modernisering av lokalerna

Med erfarenheter i praktiken framgick också behovet att rätta till vissa brister.

Modernisering av lokalerna

”Sibelius-Akademin får nytt utrymme”

  • Hufvudstadsbladet 17.9.1963

Den planerade orgeln skaffades inte till konsertsalen på grund av penningbrist. När finansiering fåtts, byggde den tjeckoslovakiska orgelfabriken Gebrüder Rieger år 1939 en elektropneumatisk konsertorgel med 55 stämmor för salen. Den ursprungliga takkonstruktionen över scenen, som orgelns pipverk planerats stå bakom, revs och pipverket fick bli synligt. Orgelfasaden blev en sorts symbol för konsertsalen.

På femte våningen låg en klubblokal, vars tredelade sal emellertid snabbt efter att byggnaden färdigställts togs i bruk för biblioteket. Med erfarenheter i praktiken framgick också behovet att rätta till vissa brister. Svenska Teatern hyrde konsertsalen, varför strålkastare och en ridå införskaffades 1935. Sommaren 1937 utvidgades scenen, varefter ”en stor orkester med solister nu ryms utan problem.”

Sibelius-Akademins bibliotek 1961. Bibliotekarie Helvi Leiviskä i sällskap av studerandena Tuula Hirvenoja och Risto Hurskainen.
Sibelius-Akademins bibliotek 1961. Bibliotekarie Helvi Leiviskä i sällskap av studerandena Tuula Hirvenoja och Risto Hurskainen. Konstuniversitetet/Sibelius-Akademins arkiv.

År 1950 sköttes små målnings- och liknande reparationsarbeten, och dessutom reparerades konsertsalens orgel grundligt. Under 1950-talet uppstod också behov av ytterligare lokaler. År 1958 avstängdes tre korridorer som ledde till fönstren så att ytterligare några övningsrum kunde ordnas.

Behovet att fler lokaler berodde inte på ökningen i studentantalet utan det växande antalet lektioner. År 1961 uppfördes en tillbyggnad med övningsrum på innergården, ovanför entréhallen och korridoren. Den höga övningssalen delades in i två våningar. Även diverse andra ändringar gjordes på lokalerna, och på vinden byggdes rum för instrumentförvaring, notsamling och lager. Orgeln i konsertsalen togs bort, men orgelfasaden fick stå kvar.

Styrelsen för Sibelius-Akademins stiftelse behandlade den 28 mars 1963 de utbyggnads- och ändringsarbeten som skulle föreslås för direktionen. Arkitekten Veikko Malmio hade kallats till mötet för att presentera sina planer för renoveringen.
Styrelsen för Sibelius-Akademins stiftelse behandlade den 28 mars 1963 de utbyggnads- och ändringsarbeten som skulle föreslås för direktionen. Arkitekten Veikko Malmio hade kallats till mötet för att presentera sina planer för renoveringen. Konstuniversitetet/Sibelius-Akademins arkiv.

De trånga lokalerna var ett problem man drogs med länge, och under 1960-talet fördes också diskussioner kring en eventuell flytt av Akademin från centrum till nya lokaler. År 1964 hörde sig Sibelius-Akademin för om en lägenhet som blivit ledig i det intilliggande bostadshuset på Norra Järnvägsgatan för användning som föreläsningssal, och i slutet av 1970-talet erbjöd en delägare i samma hus tre lägenheter till försäljning exempelvis för läroinrättningens bibliotek. Förhandlingarna gav inget resultat. År 1974 visade man vid Sibelius-Akademin även intresse för den intilliggande byggnad som Finlands Stadsförbund ägde. Lokalproblemet löstes tack vare de tilläggsutrymmen som färdigställdes i Sockenbacka i början av 1990-talet.

I väntan på sin egen tur i övningsrummen på andra våningen. De byggdes vid renoveringen 1963 ovanpå konsertsalens kapprum enligt ritning av Veikko Malmio.
I väntan på sin egen tur i övningsrummen på andra våningen. De byggdes vid renoveringen 1963 ovanpå konsertsalens kapprum enligt ritning av Veikko Malmio. Numera står i deras plats kammarmusiksalen. Bild: Heikki Valkonen.
Ett mellanbjälklag lades 1963 till den ursprungliga övningssalen, orgelsalen, för att skapa fler rum. Vid ombyggnaden i början av 1990-talet revs mellanbjälklaget och salen återfick sin ursprungliga höjd.
Ett mellanbjälklag lades 1963 till den ursprungliga övningssalen, orgelsalen, för att skapa fler rum. Vid ombyggnaden i början av 1990-talet revs mellanbjälklaget och salen återfick sin ursprungliga höjd. Konstuniversitetet/Sibelius-Akademins arkiv. Bild: Volker von Bonin.
Vy från trapporna till notsamlingen som låg ovanför femte våningen. Året är 1978. Vid renoveringen 1963 byggdes mycket behövliga tilläggslokaler på vindsvåningen
Vy från trapporna till notsamlingen som låg ovanför femte våningen. Året är 1978. Vid renoveringen 1963 byggdes mycket behövliga tilläggslokaler på vindsvåningen. Bild: Heikki Valkonen.
Studentkårens rum 1978. Lokalen intill entrén hyrdes först av Fazers musikaffär och senare av bilskolan K & M Fagerholm. I början av 1960-talet fick de studerande överta den. Inledningsvis betjänades studerandena av ett kafé som drevs av Nina Åberg, men kaféverksamheten blev överflödig i och med att restaurangen på andra sidan vägen, som serverade alkohol, med tiden blev mindre formell.
Studentkårens rum 1978. Lokalen intill entrén hyrdes först av Fazers musikaffär och senare av bilskolan K & M Fagerholm. I början av 1960-talet fick de studerande överta den. Inledningsvis betjänades studerandena av ett kafé som drevs av Nina Åberg, men kaféverksamheten blev överflödig i och med att restaurangen på andra sidan vägen, som serverade alkohol, med tiden blev mindre formell. Bild: Heikki Valkonen.

Menneisyyden muistia tulevaisuutta varten

Tässä blogissa Riku Hämäläinen kirjoittaa Taideyliopiston muistitietohankkeen vaiheista. Hankkeen tarkoituksena on kerätä entisten ja nykyisten opettajien, oppilaiden ja muun henkilökunnan muisteluita taideopetuksen historiasta, arjesta, toiminnasta, sattumuksista, jne. tulevaisuuden tutkimuksia varten. Filosofian tohtori, dosentti Riku Hämäläinen toimii Historiafoorumin yliopistotutkijana. Hän johtaa muistitietohanketta, johon kuuluu niin uuden aineiston kerääminen kuin jo olemassa olevan arkistomateriaalin saatavuuden parantaminen.

Uusimmat julkaisut

Seuraa blogia