← Takaisin blogiin

Stiftelsen gjorde en egen byggnad till verklighet

Tomten fanns redan, men själva konservatoriebyggnaden var ännu under planering.

Lobbyn i R-hus

”Det beslutades genast att vaktmästare Spångberg från Konserthuset i Stockholm skulle ersättas för de skruvmodeller han sänt över”

  • Styrelsen för Stiftelsen för Helsingfors Konservatorium 27.11.1931

Republikens president hade den 1 december 1928 bestyrkt stadgarna för Stiftelsen för Helsingfors Konservatorium, och vid styrelsens första möte den 2 januari 1929 var den femhövdade styrelsen med ”senator Th. Wegelius, arkitekt G. Taucher, vicehäradshövding Eero Ilves och vicehäradshövding A. H. Paloheimo på väg.” Stiftelsens viktigaste uppgift var att skaffa finansiering till husbygget. Tomten fanns redan, men själva konservatoriebyggnaden var ännu under planering.

Arvi H. Paloheimo, ordförande för konservatoriets direktion och byggnadskommittén, gjorde en central insats. Han kunde utan tvekan dra nytta av sina nätverk och av den allmänt gynnsamma atmosfären som rådde gentemot kulturinstitut i den unga republiken. Finansieringen utgjordes av lån som staten och Helsingfors stad beviljade och av krediter från banker och försäkringsbolag.

Gammalt dokument
Republikens president Lauri Kristian Relander bestyrkte med sin underskrift Helsingfors Konservatoriums stiftelses stadgar den 1 december 1928. Konstuniversitetet/Sibelius-Akademins arkiv.

Stiftelsens högsta beslutande organ var direktionen, som bestod av tolv ledamöter. Av ledamöterna kom fem från konservatoriet medan undervisningsministeriet utsåg fem representanter och Helsingfors stads Drätselkammare två. Därmed var den offentliga makten väl företrädd i stiftelsen och vid byggnadsprojektet. Praktiska ärenden sköttes av stiftelsens styrelse och dess fem ledamöter.

Styrelsen höll regelbundna möten för att driva på husfrågan. Vid mötena dryftades särskilt frågor som gällde ekonomi och medelinsamling, men inget ärende som gällde främjandet av den nya konservatoriebyggnaden var för liten för att tas upp. Exempelvis under mötet den 23 maj 1931 var det enda ärendet som togs upp till beslut att undersidan av bägge balkongerna på arkitetens förslag skulle målas med blank färg. Och den 27 november 1931 beslutade styrelsen att ersätta vaktmästaren vid konserthuset i Stockholm för de kostnader denna hade stått för när han skickat över skruvmodeller samt att ”skicka honom en lämplig minnesgåva som tack för hans råd gällande konsertsalens stolar”.

Menneisyyden muistia tulevaisuutta varten

Tässä blogissa Riku Hämäläinen kirjoittaa Taideyliopiston muistitietohankkeen vaiheista. Hankkeen tarkoituksena on kerätä entisten ja nykyisten opettajien, oppilaiden ja muun henkilökunnan muisteluita taideopetuksen historiasta, arjesta, toiminnasta, sattumuksista, jne. tulevaisuuden tutkimuksia varten. Filosofian tohtori, dosentti Riku Hämäläinen toimii Historiafoorumin yliopistotutkijana. Hän johtaa muistitietohanketta, johon kuuluu niin uuden aineiston kerääminen kuin jo olemassa olevan arkistomateriaalin saatavuuden parantaminen.

Uusimmat julkaisut

Seuraa blogia