Grundläggande eller lyxservice? – Om konstens roll i samhället  

17.5.2024 0 Like 0 kommenttia

Diskussionen om konstens samhälleliga betydelse är ingen ny företeelse, skriver universitetsforskaren Kai Lehikoinen.

Sannfinländarnas Riikka Purra påstod inför riksdagsvalet att kultur är en “lyxservice” och planerar att skära ner på kulturbudgeten. Men hon missar kärnan i saken.  

Kulturens andel av statsbudgeten är endast 0,8 procent, men den har en betydande roll i ekonomin och samhället: 3–5 procent av BNP, sysselsättningen och konsumtionen.  

Dessa nedskärningar påverkar negativt sysselsättningen, upplevelseekonomin och kulturexporten samt förhindrar en rättvis förverkligande av kulturella rättigheter och välbefinnande. 

Konst är en del av ett tryggt samhälle  

Konst och kultur har alltid varit en central del av Finlands nationella identitet och sammanhållning. Också statsrådets principbeslut om samhällets säkerhetsstrategi betonar deras betydelse. Att förstå detta är avgörande för att bygga och upprätthålla ett starkt, förberett och säkert samhälle.  

Konsten har många uppgifter i samhället, och dess primära uppgift är naturligtvis att vara konst.  

Konst, liksom grundforskning, behöver inte ha några intressen, mål eller fördelar utanför sig själv.  

Konsten kan dock också ha en samhällelig uppgift, såsom att ifrågasätta rådande värden, normer, moral, beteenden, stereotyper och makt.  

Tragedins rensande effekt  

Det finns många olika saker som motiverar människor att skapa konst. Därför bör diskussionen om konstens värde inte reduceras till exempelvis en diskussion om konstens effekter på hälsa och välbefinnande. Detta innebär dock inte att det inte finns något samband mellan konst, välbefinnande och hälsa.  

Diskussionen om dessa samband är inte ny.  

Ords läkande kraft var känd i Egypten för över 3000 år sedan.  

Filosofen Platon tog upp diskussionen om konstens förhållande till samhället och dess inverkan på medborgarna i sin bok Staten för ungefär 2500 år sedan. Aristoteles beskrev i sitt verk Poetiken för över 2000 år sedan den katarsis, den tragiska renande effekten: en plötslig känslomässig upprymdhet eller kollaps i en pjäs får publiken att uppleva en förnyelse, återhämtning eller stärkning av sin livslust.  

I olika kulturer har shamaner kopplat konst till läkning.  

Intresset för sambanden mellan konst, hälsa och välbefinnande är alltså inte bara relaterat till nyare politiska agendor, såsom nyliberalismen, utan har djupa rötter i den västerländska tankens historia (Belfiore & Bennett 2008). Det handlar också om behovet av tvärvetenskapligt samarbete i ett alltmer fragmenterat samhälle, som det står i slutrapporten från ArtsEqual.   

Författare  

Kai Lehikoinen arbetar som universitetsforskare vid Konstuniversitetets forskningsinstitut. Hans forskning fokuserar på konst och social delaktighet och producerar värdefull kunskap om utvecklingen av yrkesfärdigheter, identiteter och välbefinnande hos konstnärer.