Om gnistor och ett kreativt krypin

19.2.2025 0 Like 0 kommenttia

Sofie Lundell, doktorand i pedagogiska vetenskaper vid Åbo Akademi, utforskar ordkonstens roll i lärande och undervisning. I denna text reflekterar hon över ordens kraft, skapandets betydelse och hur ordkonst kan bli en språngbräda för barns och ungas relation till språk, litteratur och kreativitet.

Jag var 11 år när jag på riktigt förstod storheten i ord. Jag låg i hängmattan och lyssnade på Taylor Swifts CD i min freestyle medan jag läste låttexterna i det medföljande konvolutet. Orden i kombination med musiken tände nåt i mig. En kärlek för berättelser hade jag haft sedan tidigare, mycket tack vare min lärare som värnade om litteratur och kreativt skrivande, men nu fann jag ett outforskat utrymme i låtskrivning, som skulle bli mitt kreativa krypin.

Det var inte förrän i slutet av mina klasslärarstudier som jag fick lära mig att det finns en fritidsverksamhet som kallas ordkonst i Finland. Då tänkte jag att det var en synonym till, eller kanske en “musiklek”-version av kreativt skrivande. Men när jag inledde forskarutbildningen vid Åbo Akademi och började fördjupa mig inom området, insåg jag att det inte var riktigt så enkelt. Undervisning i ordkonst som fritidsverksamhet har erbjudits som en konstart bland till exempel musik och teaterkonst alltsedan lagen om grundläggande konstundervisning stiftades år 1992 (Prot. 1991/113). Ändå är begreppet ordkonst fortfarande relativt diffust och för många är benämningen rentav okänd. Alltsedan år 2014 utgör ordkonst också ett innehåll i den grundläggande utbildningens läroplansgrunder och i grunderna för förskoleundervisningens läroplan (Utbildningsstyrelsen, 2014a, 2014b). Senare har begreppet också inkluderats i gymnasiets läroplansgrunder och i planen för småbarnspedagogik (Utbildningsstyrelsen, 2019, 2022). Undervisning i ordkonst torde alltså bedrivas i klassrum på olika utbildningsstadier runtom i Finland sedan en tid tillbaka. I min doktorsavhandling utforskar jag ordkonst som term och fenomen i undervisningskontext och riktar in mig på både fritidsverksamhet och skola.

Vad kan då ordkonst bidra med i lärande? Frågan blir kanske tydligare genom att undra vad litteratur och skrivande i kombination med andra typer av skapande kan bidra med, och som svar på det skulle jag säga en hel del. Att som elev få utforska sin egen röst och tolka litteratur genom kreativa ingångar tror jag är avgörande för att bygga en relation till språk och litteratur. Det måste finnas utrymme för utforskande. Jag tror däremot, bland annat med tanke på den undervisning jag själv fick ta del av som barn, att konstnärliga ingångar till skrivande och litteratur har använts i klassrum långt innan ordkonst skrevs in i läroplansgrunderna. Det handlar, som jag ser det, inte om att ordkonst skulle vara någonting nytt och extraordinärt som plockas in i klassrummet. Inte heller om ett mirakulöst botemedel för sjunkande läs- och skrivfärdigheter. Jag tror att det snarare handlar om att verkligen använda konsten som språngbräda, stöttepelare och drivkraft i den undervisning som bedrivs. Att utforska tillsammans, utan att nödvändigtvis på förhand veta vilka frågor som kommer att uppstå på vägen. Att skapa en trygg gemenskap, där kollaborativt skapande och öppna svar värdesätts framom att följa färdigt utstakade mallar. Att lita på processen, utan att för den skull förhålla sig nonchalant till arbetet och kunskapen den kräver. Dessa mera utforskande sidor av skrivande och litteratur, och undervisning i allmänhet, tenderar att hamna i skymundan i ett samhälle som alltmer värdesätter mätbara resultat och effektivitet. Min farhåga är att ett för stort fokus på effektivitet dämpar det mänskliga i oss, vilket jag tror att i förlängningen tvärtom kan leda till ineffektivitet på många plan. Dagens värld tycks vara i allt större behov av kollektivt, kreativt och empatiskt tänkande, någonting som jag ser att ordkonst, och konstnärlig verksamhet i allmänhet, kan bidra till.

Jag är glad att nyfikenheten för det outforskade vann över rädslan för att misslyckas när jag klev ur hängmattan, grabbade tag i gitarren och skrev min första låt för snart tjugo år sedan. Än idag är jag verksam som singer-songwriter vid sidan av mitt dagliga jobb och än idag fascineras jag över den där elden som fick mig att fortsätta skriva, trots att mina första låtar aldrig såg dagens ljus. Kanske är det i huvudsak där jag ser att ordkonst har stor potential. Kanske kan ordkonstaktiviteter få barn och ungdomar att inse att orden också är deras att skapa med. Kanske kan ordkonst kasta gnistor och tända eldar där det behövs.

Skribent

Sofie Lundell
Doktorand i pedagogiska vetenskaper vid Åbo Akademi.

Referenser

Prot. 1991/113. Tiistaina 17 päivänä joulukuuta 1991 [Tisdag 17:e december 1991]. Hämtat 27 september 2024 från https://www.eduskunta.fi/FI/vaski/Poytakirja/Documents/ptk_113+1991.pdf

Utbildningsstyrelsen. (2014a). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. Utbildningsstyrelsen.

Utbildningsstyrelsen. (2014b). Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. Utbildningsstyrelsen.

Utbildningsstyrelsen. (2019). Grunderna för gymnasiets läroplan 2019. Utbildningsstyrelsen.

Utbildningsstyrelsen. (2022). Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Utbildningsstyrelsen.

Utbildningsstyrelsen. (u.å.). Ordkonst i undervisningen i modersmål och litteratur på gymnasiet. Hämtat 11 november 2024 från https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/ordkonst-i-undervisningen-i-modersmal-och-litteratur-pa-gymnasiet