Performing arts in schools

Det är en tidig och till synes vanlig morgon när en paketbil med en raketdriven snigel till logga rullar in på skolgården. Eleverna sitter ännu hemma vid frukostbordet, ovetande om att idag trots allt inte är en vanlig skoldag. För paketbilen tillhör Teater Taimine och idag ska gymnastiksalen förvandlas till en teater. En teater bara för eleverna. Idag ska de få uppleva något tillsammans, reflektera över sig själva, varandra och sin omvärld. De ska få skratta, bli berörda, känna sig sedda och när dagen är slut, gå hem med känslan av att framtiden tillhör dem.

Jag kom med i projektet hösten 2024 med en stor dos erfarenhet och en nyfiken attityd. Jag såg fram emot att vidareutforska dansens möjligheter som en del av lärandet i grundskolan.

Klasslärarstudent Matilda Thylin undersöker hur dramapedagogik upplevs av lärarstudenter och hur deras upplevelser relaterar till en lärarutbildares erfarenheter av dramapedagogik. Studien visar att lärarstudenter är positivt inställda till dramapedagogik och ser många möjligheter med användning av drama i undervisning. De upplever ändå utmaningar med det praktiska förverkligandet av dramapedagogik i klassrummet.

I utbildningssammanhang talar vi ofta om progression, målsättningar och fungerande metoder. Misslyckanden, eller haverier, är däremot något vi helst undviker eller snabbt vill rätta till. Men vad händer om vi i stället stannar kvar i det som brister och blir kvar i det som skaver? Tänk om ett haveri i sig kan vara produktivt?

Utbildningssystem världen över står inför djupgående förändringar. Digitalisering, klimatutmaningar, global sammanlänkning och snabbt föränderliga kunskapslandskap påverkar de kompetenser elever behöver för att navigera i framtiden. I Finland föreslår visionen Framtidens skola 2045 en riktning för hur utbildning kan möta dessa förändringar samtidigt som den stödjer meningsfullt lärande, demokratisk delaktighet och hållbara sätt att leva.

Read a blog post by professor Kristian Nødtvedt Knudsen who is part of Nordic performing arts research team in SMIL project.

EDUCA-mässan 2026 i Helsingfors samlade återigen ett brett spektrum av pedagoger, skolledare, forskare och beslutsfattare kring gemensamma frågor om utbildningens framtid. Årets mässa präglades av samtal om lärandets glädje, elevers välbefinnande, lärarprofessionens villkor och behovet av undervisning som stärker både kunskap och social hållbarhet. En tydlig gemensam nämnare i många diskussioner var behovet av mer kreativa, relationella och meningsfulla lärprocesser i skolan.

Vad kan en skådespelares expertis tillföra skolundervisningen? Skådespelaren Jakob Johansson, som arbetar med SMIL-projektet, berättar om sina erfarenheter i klassrummet.

Hur kan man arbeta med dans i språkundervisningen i grundskolans årskurs 1–2? Kaisa Korpinen, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet, delar med sig resultat från sin doktorsavhandling.

Mia Finne, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare, undersöker hur scenkonst kan stärka förskolebarns matematiska färdigheter. Studien visar att scenkonstbaserad undervisning är lika effektiv som traditionell – och kan väcka barnens kreativitet och engagemang.