← Back to blog

Lärarstudenters upplevelser av möjligheter och utmaningar med dramapedagogiska arbetssätt

Klasslärarstudent Matilda Thylin undersöker hur dramapedagogik upplevs av lärarstudenter och hur deras upplevelser relaterar till en lärarutbildares erfarenheter av dramapedagogik. Studien visar att lärarstudenter är positivt inställda till dramapedagogik och ser många möjligheter med användning av drama i undervisning. De upplever ändå utmaningar med det praktiska förverkligandet av dramapedagogik i klassrummet.

Dramapedagogik är en konstform som inte lyckats rota sig i skolvärlden i Finland, trots att forskning visar att drama främjar såväl lärande som välmående. Drama utvecklar också framtidens nyckelkompetenser som OECD fastställt. När jag i mina gemenskapskretsar, både bland lärarstudenter och andra, nämnt dramapedagogik, har jag oftast mötts av förvåning och okunskap om ämnet. Det har förstorat mitt intresse för att ta reda på hur lärarstudenter förhåller sig till dramapedagogik, eftersom det är de som snart kommer vara ute på fältet och stå för hur drama används i skolan.

Eftersom dramapedagogik är en del av den scenkonst som SMIL jobbar med att föra in i skolvärlden, passade det utmärkt att skriva min magisteravhandling inom ramen för projektet. Som en del av SMIL-projektet fick en grupp lärarstudenter ta del av workshoppar inom performativ pedagogik, varefter de ombads svara på en kvalitativ enkät kring deras upplevelser av dramapedagogik. Av lärarstudenterna deltog elva i studien, därtill kompletterades materialet med en intervju med forskaren och projektchefen Nina Dahl-Tallgren som även ansvarade för workshopparna. 

Forskningsfrågorna var följande: 

1. Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärarstudenter med att använda dramapedagogik i sin framtida undervisning? 

2. Hur relaterar lärarstudenters upplevelser av möjligheter och utmaningar till en lärarutbildares erfarenheter av dramapedagogik? 

För att svara på forskningsfrågorna frågades lärarstudenterna om deras erfarenheter kring dramapedagogik, samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever med användningen av drama i undervisning. Lärarutbildaren intervjuades kring liknande frågor. Insamlat datamaterial analyserades med hjälp av tematisk analys, som är en metod där data bryts ner i mindre enheter för att bli mer hanterbart. Jag skapade först koder av sådant som framgick i data, och koderna utvecklades sedan till teman och slutligen till slutgiltiga teman. De tre stora teman som data resulterade i var Dramapedagogik och självutveckling, Vad konstintegrering kan erbjuda och Lärares professionella kunnande.  

Av analysen framgick att lärarstudenterna upplevde ett flertal möjligheter med dramapedagogik, många av dessa kopplade till elevers självutveckling. Studenterna lyfte fram bland annat sociala färdigheter och kreativitet. Konstintegrering och kroppsligt lärande visade sig vara starkt kopplade till lärarstudenternas förståelse och upplevelse av dramapedagogik. De pekade på djupgående lärande och meningsfullhet som dramapedagogik möjliggör, och menade att dessa sker när eleverna får använda hela kroppen för att lära sig ett ämnesinnehåll. Möjligheterna som studenterna identifierade motsvarade de som lärarutbildaren förde fram och som också tidigare forskning visat. 

Utmaningar som lärarstudenterna upplevde med dramapedagogik handlade om praktiska arrangemang, såsom klassrumskontroll, tidsbrist och skapandet av trygghetskänsla för elever. Dessa utmaningar kan kopplas till den stora utmaning lärarutbildaren lyfte fram, lärare och lärarstudenter behöver ”få mycket mer upplevelser och erfarenheter av konstnärligt, kreativt lärande” för att stärka deras konstnärliga kompetens. Detta kan ses som ett av studiens viktigaste bidrag. Lärarstudenter behöver få mer stöd i sin konstnärliga utveckling eftersom de är positivt inställda till dramapedagogik och ser möjligheterna med användningen av den, men upplever utmaningar som en begränsad kunskap i ämnet utgör.

Min förhoppning är att studiens resultat kan bidra till intresse för fortsatt forskning kring lärarstudenter och dramapedagogik, för att kunna skapa belägg för att i större utsträckning införa dramapedagogik på de svenskspråkiga lärarutbildningarna i Finland. Ett mer omfattande dramapedagogiskt kunnande hos lärare skulle i längden kunna innebära att drama i större utsträckning också användes i grundskolan. Elever skulle då få åtnjuta alla de positiva effekter som dramapedagogik möjliggör.

Skribent

Matilda Thylin
Klasslärarstudent

Performing arts in schools

SMIL – Scenkonst med i lärande (Performing Arts in Learning) is a development and research project that aims to explore how performing arts can be integrated as part of the national curriculum and learning environments in Finnish preschools and primary and secondary education. Welcome to follow the project on this blog!

Latest posts

Follow blog