Performing arts in schools

Det är en tidig och till synes vanlig morgon när en paketbil med en raketdriven snigel till logga rullar in på skolgården. Eleverna sitter ännu hemma vid frukostbordet, ovetande om att idag trots allt inte är en vanlig skoldag. För paketbilen tillhör Teater Taimine och idag ska gymnastiksalen förvandlas till en teater. En teater bara för eleverna. Idag ska de få uppleva något tillsammans, reflektera över sig själva, varandra och sin omvärld. De ska få skratta, bli berörda, känna sig sedda och när dagen är slut, gå hem med känslan av att framtiden tillhör dem.

Jag kom med i projektet hösten 2024 med en stor dos erfarenhet och en nyfiken attityd. Jag såg fram emot att vidareutforska dansens möjligheter som en del av lärandet i grundskolan.

Klasslärarstudent Matilda Thylin undersöker hur dramapedagogik upplevs av lärarstudenter och hur deras upplevelser relaterar till en lärarutbildares erfarenheter av dramapedagogik. Studien visar att lärarstudenter är positivt inställda till dramapedagogik och ser många möjligheter med användning av drama i undervisning. De upplever ändå utmaningar med det praktiska förverkligandet av dramapedagogik i klassrummet.

I utbildningssammanhang talar vi ofta om progression, målsättningar och fungerande metoder. Misslyckanden, eller haverier, är däremot något vi helst undviker eller snabbt vill rätta till. Men vad händer om vi i stället stannar kvar i det som brister och blir kvar i det som skaver? Tänk om ett haveri i sig kan vara produktivt?

Utbildningssystem världen över står inför djupgående förändringar. Digitalisering, klimatutmaningar, global sammanlänkning och snabbt föränderliga kunskapslandskap påverkar de kompetenser elever behöver för att navigera i framtiden. I Finland föreslår visionen Framtidens skola 2045 en riktning för hur utbildning kan möta dessa förändringar samtidigt som den stödjer meningsfullt lärande, demokratisk delaktighet och hållbara sätt att leva.

Read a blog post by professor Kristian Nødtvedt Knudsen who is part of Nordic performing arts research team in SMIL project.

EDUCA-mässan 2026 i Helsingfors samlade återigen ett brett spektrum av pedagoger, skolledare, forskare och beslutsfattare kring gemensamma frågor om utbildningens framtid. Årets mässa präglades av samtal om lärandets glädje, elevers välbefinnande, lärarprofessionens villkor och behovet av undervisning som stärker både kunskap och social hållbarhet. En tydlig gemensam nämnare i många diskussioner var behovet av mer kreativa, relationella och meningsfulla lärprocesser i skolan.

Vad kan en skådespelares expertis tillföra skolundervisningen? Skådespelaren Jakob Johansson, som arbetar med SMIL-projektet, berättar om sina erfarenheter i klassrummet.

Hur kan man arbeta med dans i språkundervisningen i grundskolans årskurs 1–2? Kaisa Korpinen, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet, delar med sig resultat från sin doktorsavhandling.

Mia Finne, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare, undersöker hur scenkonst kan stärka förskolebarns matematiska färdigheter. Studien visar att scenkonstbaserad undervisning är lika effektiv som traditionell – och kan väcka barnens kreativitet och engagemang.

I denna bloggtext delar Nina Dahl-Tallgren, projektchef och forskare vid Konstuniversitetets Teaterhögskola, exempel på hur scenkonst kan fungera som ett konstnärligt ämne i sin egen rätt. Genom fantasifull lek i förskolan, improvisation och cirkusövningar i årskurs 4 och historiska gestaltningar i årskurs 7 får eleverna utforska både världen och sig själva – med hela kroppen och alla sinnen.

“Jag har lärt mig att jag faktiskt har bra egenskaper.” I denna bloggtext delar Nina Dahl-Tallgren, projektchef och forskare, med sig av tre exempel på hur scenkonst i undervisningen kan stärka barns och ungas självbild, empati och sociala färdigheter. Genom lek, rolltagande och reflektion blir scenkonsten ett kraftfullt verktyg i skolans värdegrundsarbete.

Tre berättelser från SMIL-undervisningen visar hur scenkonst kan öppna nya vägar till lärande i förskolan och grundskolan. I denna bloggtext delar Nina Dahl-Tallgren, projektchef och forskare, med sig av konkreta exempel där kropp, känsla och samspel integreras med ämnesinnehåll – från skogslek och matematik till litteraturtolkning och geologi i rollspel.

In this blog post, docent Hannah Kaihovirta explores how materiality, space, and artistic practices are not just background to learning, but central to it. Drawing on experiences from the SMIL project, she invites us to rethink schools as dynamic, aesthetic, and ethical environments where matter itself participates in the educational process.

“Det känns som vi lär oss på ett helt annat sätt – med hela kroppen.”
I denna bloggtext sammanfattar forskaren Nina Dahl-Tallgren ett läsår där scenkonst blivit en naturlig del av skolans vardag. Genom samarbete mellan elever, lärare och forskare har kreativa lärmiljöer vuxit fram, där kropp, känslor och samspel står i centrum.

Sofie Lundell, doktorand i pedagogiska vetenskaper vid Åbo Akademi, utforskar ordkonstens roll i lärande och undervisning. I denna text reflekterar hon över ordens kraft, skapandets betydelse och hur ordkonst kan bli en språngbräda för barns och ungas relation till språk, litteratur och kreativitet.

Performativt lärande handlar om att förstå lärande som något skapande, relationellt och kroppsligt. Tone Pernille Østern, professor vid Institutt for lærerutdanning vid NTNU i Norge och extern granskare för SMIL-projektet, reflekterar här över hur lärande inte bara handlar om kunskapsöverföring – utan om att skapa och samskapa i möten mellan människor, material och idéer.

“Med den här texten vill jag egentligen mest bara påminna mig själv, och kanske även andra pedagoger, om att våga stanna upp vid våra deltagares konstnärliga gestaltningar därför att det bidrar till nyanseringar av de berättelser som förs fram”, skriver Elsa Szatek, filosofie doktor i ämnesdidaktik inriktning drama och teater och medlem i den nordiska forskningsgruppen inom SMIL-projektet.

Drama and theatre teachers at the University of Iceland, Rannveig Björk Thorkelsdóttir and Jóna Guðrún Jónsdóttir, explore how drama and theatre open doors to transformative learning experiences by fostering empathy, self-expression, and critical thinking, equipping students to navigate an ever-changing world with confidence and imagination.

“Jag tänker på en scen där man drar upp ridån, bjuder upp barnen och ungdomarna som sitter i salongen och riktar strålkastarljuset mot dem. Ger dem möjligheten att hitta en trygg plats i gemenskapen och egna uttryckssätt”, beskriver Katarina von Numers-Ekman, ombudsman i utbildningsteamet på Svenska kulturfonden.