Scenkonst som fantasilek och kreativt skapande

7.8.2025 0 Like 0 kommenttia

I denna bloggtext delar Nina Dahl-Tallgren, projektchef och forskare vid Konstuniversitetets Teaterhögskola, exempel på hur scenkonst kan fungera som ett konstnärligt ämne i sin egen rätt. Genom fantasifull lek i förskolan, improvisation och cirkusövningar i årskurs 4 och historiska gestaltningar i årskurs 7 får eleverna utforska både världen och sig själva – med hela kroppen och alla sinnen.

Inom SMIL-projektet har vi även utforskat scenkonst som ett självständigt konstämne. Från förskolebarnens steg in i skolans värld till högstadieelevernas gestaltningar av 1800-talets vardagsliv har kreativiteten fått ta plats i klassrummet. Här berättar vi om några av vårens lektioner.

Förskolan – att fantasileka

Att börja skolan är ett stort steg för varje barn – ett steg fyllt av förväntan, nyfikenhet, pirr i magen och ibland lite oro. Inom SMIL-projektet har vi använt scenkonst för att på ett kreativt och tryggt sätt utforska skolstarten tillsammans med barnen i förskolan. Genom att leka skola fick barnen möjlighet att prova på skolvardagen innan den börjar på riktigt – och att samtidigt sätta ord på sina känslor, tankar och funderingar. Vi pratade om känslor inför skolstarten med hjälp av känslokort. Barnen fick ställa sig vid den känsla som bäst beskrev dem just då – spännande, nervöst, glatt, pirrigt? Vi pratade om hur vi tillsammans kan skapa en trygg, snäll och kärleksfull klassmiljö – och barnen kom med egna förslag. Innan vi “gick in i skolan”.

Barnen fick hjälpa till att skapa karaktärer: jag som pedagog gick i roll som lärare – de fick hitta på lärarens namn, välja kläder och själva även skapa egna rollnamn. Vi gjorde namnlappar som markerade att vi är i en annan värld – skolans fiktiva värld. När skolklockan ringde samlades vi utanför klassrummet. Vi ställde oss i kö, som inför första lektionen, och gick sedan i roll in till vårt fiktiva klassrum. Inne i klassrummet hälsade läraren (i roll) på varje barn – de fick välja mellan olika sätt att hälsa. Alla fick presentera sig, berätta hur det känns att börja skolan och vad de tycker om att göra när de inte är i skolan (i roll).

Efter samlingen var det rast! Barnen lekte i rummet utanför, som nu förvandlats till en skolgård med hjälp av barnens fantasibygge. Efter rasten hade en bokstavsjakt där barnen fick hitta saker som började på olika bokstäver och de fick skapa en berättelse av sakerna. Vi gick tillsammans till “matsalen”, där vi låtsades äta lunch. Som sista aktivitet fick barnen uttrycka hur det känns att gå i skolan genom att rita eller skriva. Efter att vi alla avslutade lektionen med att gå ur roll, ta bort våra namnlappar och kläder, pratade vi om den fiktiva leken.

“Det var kul att leka skola! Kan vi göra det igen. Snälla.“
– Barn, 6 år

“Jag tyckte det var bäst att vi fick hitta på namn och välja kläder. Det var roligt att heta sockervadd.”
– Barn, 6 år

”Barnens deltagande var aktivt, och de visade intresse för att diskutera både praktiska och emotionella aspekter kring skolstarten. Jag tyckte att det var intressant och kreativt hur barnen fick välja kläder och namn, samt att alla deltagare fick blunda för att på så sätt ta sig in i skolvärlden på ett fantasifullt sätt. De skapade en möjlighet för barnen att på ett kreativt sätt reflektera uttrycka sina egna känslor, förväntningar och tankar inför skolans början.“
– Lärare, förskolan

Åk 4 – när kreativiteten får vingar

Hur föds en berättelse? Vad händer när vi säger ja till varandras idéer, litar på våra impulser och släpper prestationen? Eleverna i årskurs 4 utforska just det – att fantisera, improvisera och tillsammans skapa något nytt.

Vi började i cirkel, där vi satte gemensamma spelregler och skapade trygghet i gruppen. För att få igång spontaniteten värmde vi upp med övningar som ”Vad är det där?”, där ett föremål förvandlas genom fantasi – en penna blir plötsligt ett trollspö, en tandborste eller en mikrofon. Vi lekte vidare med att ge varandra osynliga presenter, öva på att bejaka (”Ja, det ska vi!”) och skapa rörelsebaserade associationer tillsammans. Allt byggde på lyhördhet, närvaro och att våga.

Sedan fördjupade vi övningarna. Vi byggde en gemensam berättelse i cirkel där varje elev fick bidra med en mening och öva både på fantasi och minne. I nästa moment möttes två personer i improviserade scener – där en står, en sitter och en ligger. Med dessa enkla ramar fick vi se oväntade, ofta dråpliga och ibland rörande scener växa fram.

”Det var kul att hitta på tillsammans. När någon sa nåt konstigt blev det ännu roligare!”
– Elev i åk 4

“De är intresserade och håller rätt bra fokus. Eleverna använder sin fantasi och utvecklar den förmågan. Jag ser behovet av att kreativiteten behöver övas.”
– Lärare, åk 4

Eleverna i årskurs 4 har även uppskattat inslagen av cirkuskonst under läsåret. Det blev skratt, samarbete, fokus och total närvaro när årskurs 4 fick kasta sig in i de fartfyllda cirkuslektionerna. Det var fokus på kroppskontroll, lekfullhet och fantasi. Genom estetisk lek med rockringar fick eleverna utforska rörelseglädje, rytm och gemenskap på ett kreativt och fysiskt sätt.

Vi började med att vi stod i ring och höll varandra i händerna. En rockring skickades runt genom kropparna utan att släppa taget – en lek som kräver både koordination och samarbete. Snart blev det flera rockringar som rörde sig samtidigt, och både skratten och koncentrationen ökade! Därefter fick eleverna pröva på egna trick med rockringar, i cirkel, där alla fick bidra med sina idéer och rörelser. Vi fortsatte med övningar i par, där rockringen placerades mellan olika delar av kroppen: händer, mage, bröst, och eleverna tog sig fram genom att gå, hoppa eller snurra utan att tappa ringen. Det krävde kommunikation, tillit och mycket skratt! När kroppen får tänka med, och när vi leker på riktigt – då växer både fantasin och vi själva. Vi avslutade med lekfulla rörelser där ringarna blev till vingar, och eleverna fick flyga fritt över golvet, i fantasins värld och uppleva att de var fjärilar på en sommaräng.

”Det var svårt först, men sen hittade vi ett sätt som funkade. Jag lyckades.”
– Elev i åk 4

“Mycket svårt för en del, lättare för andra. Alla verkar tycka att det är roligt att pröva på. Eleverna får uttrycka sig med kroppen på olika vis. Eleverna tycker om cirkus och jag har och kommer att inkludera det till min undervisning.”
– Lärare i åk 4

Åk 7 – Kreativitet som nyckel till förståelse

Hur luktade ett kök år 1850? Vad hände när du inte visste att smuts kunde göra dig sjuk? Och hur var det att mista ett syskon till sjukdom – när döden var en del av vardagen?

Under en scenkonstlektion på högstadiet fick 7C ta steget in i 1800-talets vardagsliv – bokstavligt talat. Tillsammans undersökte eleverna hur trångboddhet, okunskap om hygien och enkla vanor kunde få förödande konsekvenser. Med kroppen som verktyg gestaltade eleverna scener från vardagen: en familj som delar otvättade träskedar, någon som kommer direkt från ladugården till matbordet, och en säng där lössen frodas bland otvättade lakan.

Eleverna lyssnade till en läsning ur Zacharias Topelius, och gick sedan fick de gå i roll som ett syskon till Michael, ett barn som dött. Eleverna skrev korta, känslomässiga texter i jag form – tysta sorgeord som avslutades i en gemensam läsning: en sorgekör där varje elev läste en vald mening. Tillsammans bildade raderna en ny berättelse – en röst från det förflutna som fick liv genom deras egna ord. När historia blir något vi gör, något vi upplever tillsammans, då blir det också något vi minns.

“Jag blir glad när vi har SMIL. Det känns som om vi inte har skola men jag kommer ihåg vad vi gör på timmen.“
– Elev i 7c

“Fint hur eleverna visade för varandra dikterna som de skrev. Att man via scenkonsten även får det historiska med så bra. Gör helt klart lektionerna roligare med aktiva elever.“
– Lärare i 7c

Skribent

Nina Dahl-Tallgren
Projektchef, forskare och forskningsledare för SMIL-projektet
Konstuniversitetet 
Teaterhögskolan