Scenkonst som kunskapsväg – tankar från EDUCA 2026

2.2.2026 0 Like 0 kommenttia

EDUCA-mässan 2026 i Helsingfors samlade återigen ett brett spektrum av pedagoger, skolledare, forskare och beslutsfattare kring gemensamma frågor om utbildningens framtid. Årets mässa präglades av samtal om lärandets glädje, elevers välbefinnande, lärarprofessionens villkor och behovet av undervisning som stärker både kunskap och social hållbarhet. En tydlig gemensam nämnare i många diskussioner var behovet av mer kreativa, relationella och meningsfulla lärprocesser i skolan.

Under mässan hade jag möjlighet att presentera och samtala om forsknings- och skolutvecklingsprojektet SMIL – Scenkonst med i lärande, där barn inom den grundläggande utbildningen (förskola, årskurs 3–4 och 7–8) fått jämlika möjligheter att delta i kreativa lärprocesser genom scenkonst. Genom dans, drama, teater, ordkonst och cirkus i skolmiljön har barn och unga fått upptäcka glädjen i att lära med hela kroppen. Våra forskningsresultat visar på ökad agens, studiemotivation, samarbetsförmåga och välbefinnande, samt positiva effekter på både psykisk och fysisk hälsa. 

Konst i skolan handlar dock om mer än metoder eller variation i undervisningen. Det är en demokratisk praktik. När elever ges möjlighet att gestalta, tolka och skapa tillsammans tränas grundläggande färdigheter som empati, lyssnande, ansvar och kritiskt tänkande. Kroppen blir en kunskapsbärare och lärandet förankras på ett sätt som gör det både minnesvärt och meningsfullt.

En viktig del av samtalen på EDUCA handlade också om utvecklingen av konstämnen och konstnärliga studievägar i gymnasiet. Det pågående utvecklingsarbetet kring gymnasiediplomen skapar bättre strukturer för bedömning, pedagogik och kvalitet, och öppnar upp för att fler unga kan fördjupa sig i olika konstformer som uttrycksform, lärprocess och framtida kompetens. Här finns i dag möjligheter för studerande att avlägga gymansiediplom bl.a. inom teaterkonst, dans och ordkonst, vilket stärker scenkonstens ställning som ett likvärdigt kunskapsområde inom gymnasieutbildningen.

Helhetsintrycket från EDUCA 2026 är en stark vilja inom utbildningsfältet att se kreativitet, konst och estetiska lärprocesser som centrala resurser för framtidens skola. Scenkonst och performativa arbetssätt bidrar inte bara till ämneskunskaper, utan också till framtidstro, kritiskt tänkande, kommunikationsförmåga och förmågan att samverka med andra. I en tid präglad av snabba förändringar framstår konsten allt tydligare som en viktig kraft för både lärande och mänsklig utveckling.

Konstens roll i skolan är därför inte ett tillägg eller ett projekt vid sidan av. Den är en investering i barns och ungas framtidstro och i skolans långsiktiga hållbarhet. Frågan är inte om vi har råd att ge konsten plats i utbildningen, utan om vi har råd att låta bli.

Skribent

Nina Dahl-Tallgren
Projektchef och forskare, SMIL – projektet 
Konstuniversitetet, Teaterhögskolan