Terapeutiskt utan terapi – Om konstens välbefinnande effekter inom äldrevården  

17.5.2024 0 Like 0 kommenttia

Inom kulturellt välbefinnande handlar det om att alla ses som upplevande och tänkande aktörer: individer med sina egna bakgrunder, mångfacetterade identiteter och intressen, skriver universitetsforskaren Kai Lehikoinen.

En av konstens hälsofrämjande egenskaper är att den kan upplevas som terapeutisk – utan att vara konstterapi.  

Konst kan ha positiva effekter på kroppen och sinnet, och det får människor att känna sig bättre och friskare.  

I sin bok presenterar Alain de Botton och John Armstrong (2019)  sju uppgifter för konsten som är kopplade till dess terapeutiska natur: minne, hopp, bearbetning av sorg, balans i livet, stärkande av självförståelse, andlig tillväxt och uppskattning. Konsten kan till exempel hjälpa människor att identifiera och uppskatta skönhet, betydelse och värde i det som omger dem, särskilt i en bekant miljö.  

I en översikt av internationell forskning skriver ledaren för forskargruppen för Aktivt åldrande vid Åbo yrkeshögskola, doktor Helena Malmivirta (2017) om konstens roll i äldres liv:  

“Ålderdomen innebär erfarenhetskunskap och berättelser – konsten ger dem synlighet. Konsten skapar utrymme, metoder och verktyg för möten mellan mig och andra: den skapar delaktighet, möjlighet att påverka, att bli hörd och att vara meningsfull.”  

Tidig exponering för konst är viktigt för äldres aktiva deltagande  

Konst påverkar inte automatiskt välbefinnandet. För att den ska vara meningsfull för individen krävs en personlig relation till konsten och förmågan att delta i den.  

Kulturellt kapital spelar här en viktig roll. Tyvärr fördelas dessa resurser ojämnt i samhället. Konsten lockar vanligtvis medelklassen, infödda invånare och kulturinriktade människor, skriver Mari Martin (2017) i sin forskning.  

Tuulikki Laes och Pauli Rautiainen (2022) har i sin forskning visat att tidig exponering för konst är avgörande för äldres aktiva deltagande i konst och kultur. Men även om du inte har börjat med konst som barn är det möjligt att lära sig att delta i konsten på ett meningsfullt sätt för dig själv.  

Personliga relationer till konst som resurs  

Många vårdpersonal inom äldrevården har redan en personlig relation till konsten, och de kan dra nytta av den när de arbetar med äldre. Vårdpersonalens personliga relation till konst och kultur är en värdefull men ofta förbisedd resurs för att främja kulturellt välbefinnande inom äldrevården.  

Det handlar om att alla ses som tänkande och upplevande aktörer: individer med sina egna bakgrunder, mångfacetterade identiteter och intressen. Och det handlar om att reflektera tillsammans över konstupplevelser och uppskatta de känslor och tankar de väcker.  

Vårdpersonalens personliga relation till konst och kultur är en underskattad men värdefull resurs inom äldrevården, eftersom den kan fungera som en förstärkare av kulturellt välbefinnande i vardagen inom äldrevården.  

Författare  

Kai Lehikoinen arbetar som universitetsforskare vid Konstuniversitetets forskningsinstitut. Hans forskning fokuserar på konst och social delaktighet och producerar värdefull kunskap om utvecklingen av yrkesfärdigheter, identiteter och välbefinnande hos konstnärer.