← Back to blog

Tre berättelser från SMIL undervisningen – scenkonst som väg till lärande

Tre berättelser från SMIL-undervisningen visar hur scenkonst kan öppna nya vägar till lärande i förskolan och grundskolan. I denna bloggtext delar Nina Dahl-Tallgren, projektchef och forskare, med sig av konkreta exempel där kropp, känsla och samspel integreras med ämnesinnehåll – från skogslek och matematik till litteraturtolkning och geologi i rollspel.

Förskolan: i skogen med skogshuggaren – matematik och miljö i samspel

I förskolan har barnen fått uppleva skogen – inte bara som ett tema, utan med hela kroppen. Genom scenkonst fick de lära sig om både matematiska begrepp som färstflest och lika många, och om skogsvård.

Barnen fick möta en skogshuggare (en lärare i roll) som behövde avverka träd för att ta hand om sin skog. Barnen gick själva i roll som träd – de sträckte ut sina grenar, vajade i vinden och föll till marken när det var dags att bli avverkade. En annan vuxen agerade skogsmaskin och samlade trädstammarna (barnen) i högar. Barnen (stockarna) fick sedan, enligt sågverkets önskemål, gruppera sig enligt: en hög med lika många stockar, en med färre än de andra, och en med flest.

Sen rullade stockbilen (ännu en vuxen i roll) in och transporterade stockarna (barnen) till sågverket. Där blev de byggmaterial – och skogen kunde växa på nytt. Barnen hjälpte skogshuggaren att plantera nya träd och löste matematiska uppgifter för att förstå hur många träd som behövde planteras på de olika skogsskiften. På ett lekfullt sätt blev lärandet både konkret, roligt och meningsfullt.

“Jag var ett jättestort träd som föll! Sen planterade jag nya små träd så skogen blev glad igen!”
– Barn, 6 år

“Barnen lär sig utan att tänka på det och njuter av den fiktiva världen.  Dagens lektion innehöll svåra matematiska begrepp som jag upplevde att barnen tog till sig och förstod relativt snabbt, vilket var otroligt positivt.”
– Lärare, förskolan

Årskurs 4: När läromedel blir teater – språk, samarbete och tolkning

I årskurs 4 fick eleverna arbeta med ett kapitel från ett läromedel – men på ett helt nytt sätt. Istället för att bara läsa och svara på frågor, fick de analysera texten tillsammans: vad handlar den egentligen om? Vad är det viktigaste att förstå?

Utifrån samtalen skrevs ett manus som delades upp i två delar – en för varje klass. Varje grupp repeterade sin del, övade repliker, hittade passande rörelser och estetiska uttryck. När de möttes för att spela upp sina scener för varandra växte berättelsen fram – skapad, gestaltad och tolkad av eleverna själva.

Avslutningsvis diskuterade de vad de lärt sig – inte bara om innehållet i texten, utan om samarbete, kommunikation, tolkning och känslor.

“Jag kommer ännu ihåg mina repliker, att tala tydligt och jag minns innehållet! Det var roligt att jobba med boken, då vi inte behövde sitta stilla. När vi spelade för den andra klassen, kändes det spännade och roligt att se vad de gjort med texten.”
– Elev, åk 4

“Det här arbetssättet gjorde att eleverna tog ägarskap över texten. De tänkte, kände och uttryckte sig.”
– Lärare, åk 4

Årskurs 7: Naturkatastrof på Eldberget – vetenskap i rollspel

I årskurs 7 fick eleverna möta en dramatisk händelse: en naturkatastrof på den fiktiva ön Eldberget. Lektionen inleddes med ett iscensatt nyhetsinslag – ett jordskalv hade inträffat, och invånarna var oroliga för en eventuell vulkanutbrott. Turismen, som öns ekonomi var beroende av, stod på spel.

Eleverna gick in i roller som geologer och naturforskare. De fick i uppdrag att undersöka vad som pågick – vad var det som orsakade skalvet? Hur fungerar egentligen vulkaner och jordbävningar? Men innan de började undersöka, fick de känna naturens krafter genom kroppen: kroppsskakningar, avslappning och andningsövningar hjälpte dem att förstå den fysiska upplevelsen av en jordbävning eller ett lavautbrott. De fick även genom teaterlek, uppleva hur ett hus hastigt kan rasa och man måste vara beredd att skydda sina medmänniskor (en samarbetsövning).

Efter sitt forskningsarbete rapporterade de till örådet (läraren i roll som ledare för rådet), som ställde frågor för att geologerna (eleverna) skulle kunna förklara tillräckligt konkret komplicerade naturfenomen för oroliga invånare. Lektionen avslutades med att eleverna bytte roller – nu blev de själva invånare på ön. Skulle de evakuera? Kunde de lita på forskarnas bedömning?

“Lekarna är bäst, man förstår det vi gör och vi får vara aktiva. Vi var inte så bra på att ta hänsyn till alla, det måste vi träna på.  Det kändes som om Eldberget fanns på riktigt.  Vi skärpte oss och utförde uppgifterna serriöst, när vi visste att vi måste förklara fakta för örådet”.
– Elev, åk 7

Kom tydligt fram hur jordbävningarna fungerar. Härlig stämning när gruppen jobbade. Intressant med uppgiften om djupandningen som visar hur en vulkan jobbar. Bra att ta ett exempel på en by som drabbats och göra eleverna till experter, de måste då hitta relevant fakta. Genom att kombinera fakta med känsla och scenkonst blev lärandet påtagligt.”
– Lärare, åk 7

Skribent

Nina Dahl-Tallgren
Projektchef, forskare och forskningsledare för SMIL-projektet
Konstuniversitetet 
Teaterhögskolan

Performing arts in schools

SMIL – Scenkonst med i lärande (Performing Arts in Learning) is a development and research project that aims to explore how performing arts can be integrated as part of the national curriculum and learning environments in Finnish preschools and primary and secondary education. Welcome to follow the project on this blog!

Latest posts

Follow blog